Första vackra dan i maj
Det var ett riktigt härligt första maj-firande igår, solen brände så skönt att jag på kvällen nästan hade samma röda färg i mitt ansikte som fanorna vi hade tågat under tidigare på dagen. Dessförinnan hade jag vaknat pigg och satt mig i solen på stora torget i Södertälje och lyssnat på vad Vänsterpartiet hade att säga. Där blev jag inte långrandig, istället väckte jag nära och kära för att övertala dessa om att en rask demonstrationspromenad var bästa medicinen mot bakfyllan från valborgsmässoaftonen.
Oscar och Jill kom ner och käkade frukost med mig innan de tog varsitt plakat och ställde sig i det långa ledet av socialdemokrater, själv fick jag rycka in som fanbärare och greppade den svenska flaggan. I Södertälje fick mötesdeltagarna bland annat njuta av skickliga retoriker som europaparlamentskandidaten Evin Cetin som talade om vikten att förbättra löntagarnas villkor i Europa och en, för mig tidigare okänd, Claes Borgström som imponerade starkt på mig med sin syn på jämlikhet och hans anknytningar till vårt socialistiska arv.
Dessutom höll Marie Heikkinen från LO-sektionen i Södertälje det tal jag hade skrivit åt henne. Hon levererade en attack på regeringens hantering av ungdomsarbetslösheten, talade för ett starkare LAS och betonade vikten av att rösta rött den 7 juni för att trygga den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Efter demonstrationen i Södertälje åkte jag upp till Stockholm och lyssnade på Wanja Lundby-Wedins tal som tydligt målade upp skillnaderna på blå och röd politik. Förutom några enstaka burop från personer missnöjda med hennes syn på utrikespolitiken var det en sammansluten arbetarrörelse med täta led som visade upp sig. Detta rapporterade även direktsänd media om, att pinsamma medier som Aftonbladet försöker vinkla händelserna till att Wanja skulle ha blivit utbuad är inget annat än verklighetsförvanskning. Efter Wanjas tal skanderade 12000 personer "Wanja, Wanja, Wanja!" Lyssna gärna på Studio Etts debatt direkt från Norra Bantorget här.
Solen fortsatte att värma denna första dag i maj tills den sjönk ner i väst. Då satt jag röd som en sosseros på Mosebacke med en kall öl och fylld av kampvilja inför valrörelsen och redan lite längtande efter nästa års första maj-firande, även om vi har mycket att bevisa fram till dess. Upp till kamp!
Oscar och Jill kom ner och käkade frukost med mig innan de tog varsitt plakat och ställde sig i det långa ledet av socialdemokrater, själv fick jag rycka in som fanbärare och greppade den svenska flaggan. I Södertälje fick mötesdeltagarna bland annat njuta av skickliga retoriker som europaparlamentskandidaten Evin Cetin som talade om vikten att förbättra löntagarnas villkor i Europa och en, för mig tidigare okänd, Claes Borgström som imponerade starkt på mig med sin syn på jämlikhet och hans anknytningar till vårt socialistiska arv.
Dessutom höll Marie Heikkinen från LO-sektionen i Södertälje det tal jag hade skrivit åt henne. Hon levererade en attack på regeringens hantering av ungdomsarbetslösheten, talade för ett starkare LAS och betonade vikten av att rösta rött den 7 juni för att trygga den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Efter demonstrationen i Södertälje åkte jag upp till Stockholm och lyssnade på Wanja Lundby-Wedins tal som tydligt målade upp skillnaderna på blå och röd politik. Förutom några enstaka burop från personer missnöjda med hennes syn på utrikespolitiken var det en sammansluten arbetarrörelse med täta led som visade upp sig. Detta rapporterade även direktsänd media om, att pinsamma medier som Aftonbladet försöker vinkla händelserna till att Wanja skulle ha blivit utbuad är inget annat än verklighetsförvanskning. Efter Wanjas tal skanderade 12000 personer "Wanja, Wanja, Wanja!" Lyssna gärna på Studio Etts debatt direkt från Norra Bantorget här.
Solen fortsatte att värma denna första dag i maj tills den sjönk ner i väst. Då satt jag röd som en sosseros på Mosebacke med en kall öl och fylld av kampvilja inför valrörelsen och redan lite längtande efter nästa års första maj-firande, även om vi har mycket att bevisa fram till dess. Upp till kamp!
Kommentarer
Postat av: Jilly
Vi är ju så sjukt snygga! Det fanns inga i det tåget som kunde hålla plakaten som oss! Oh och kalkonmackan till frulle förresten... ooohhh... Perfection!
Trackback
